Tänker....

Jag ångar absolut ingenting.. det var det enda rätta.. men endå känns det så fruktansvärt fel.

Saknaden är enorm..

h*n var den enda för mej..

Tankar alltså.. vad det kan förstöra... 

Jaa sant jag är deprimerad.. tänker tillbaka på mitt förflutna...

kan inte gå vidare just nu..

Jag är glad när jag är på jobbet.. men inte hemma längre..

Orkar inte må så här.. orkar inte ta fram masken... vill bara vara mej själv.. men men..

Vill ha dej tillbaka.. 

Nu ska jag sova och hoppas vi finner varandra i mina drömmar...

*Saknar dej så mycket*

(Du vet vem du är)

skriver när jag orkar och får tid och vilja till det.. (KAN DRÖJA ETT TAG)